Svensk travsport

Svensk Travsport bildades år 1925 men hette då Svenska trafsällskapet innan de bytte namn till Svenska Travsportens Centralförbund år 1929. Sedan år 2010 så går de dock under namnet Svensk Travsport. 

Svensk Travsport utgör en sammanslutning av 32 travsällskap, 39 av landets travklubbar och sju basorganisationer (de aktivas organisationer); Avelsföreningen för Svenska varmblodiga Travhästen (ASVT), B-tränarnas Riksförbund (BTR), Riksförbundet för Sveriges Travhästägare (RST), Sveriges Travamatörers Riksförbund (STaR), Travklubben Sleipner, Travtränarnas Riksförbund (TR) och Svenska Ponnytravförbundet (SPTF).

Svensk Travsport äger ca 90 % utav aktierna i ATG och Galoppen äger ca 10 %. 

Svensk Travsport har ett flertal uppgifter t.ex. hantera tävlingsplanering, travsportens regelverk, avel, tränardebiteringssystem, licenser, rekrytering m.m. Svensk Travsport har dock en regel som de ska jobba utifrån och det är att hästens välbefinnande alltid ska komma i första hand! De jobbar hela tiden emot att säkerhetsställa och utveckla djurskyddet samt säkerheten för Svensk Travsport. Svensk Travsport skriver även propositionerna till travloppen som körs. 

Vad står travsport för?

Travsport är körning med Sulky oftast på ovala banor. Ekipaget består utav häst och kusk och hästen ska använda sig utav gångarten trav. 

Vad är trav?

Trav är en av hästens tre gångarter. När hästen travar lyfter den hovarna diagonalt samtidigt t.ex. (höger fram och vänster bak). Det finns ett mer invecklat system där travet har flera namn beroende på hur fort det går. T.ex. Samlad trav, kort trav och orent trav m.m. 

Trav i allmänhet

Trav är en sport som utövas i ett flertal länder. Häst och kusk tävlar tillsammans mot andra ekipage (häst och kusk). Det går ut på är att vara först över mållinjen. För att vinna ett lopp behöver hästen vara bra tränad och kusken behöver vara taktiskt smart. 

Det ligger otroligt mycket jobb bakom att en häst ska komma ut till tävlingsbanan. Det är träning, kostnader, eventuell transport, utrustning, hälsokontroller och mycket mer arbete som man kanske inte alltid tänker på. 

875st tävlingsdagar år 2019 betyder såklart att det krävs en del arbete av de aktiva. 

• Tränare
• Kuskar
• Hästskötare
• Hästägare
• Veterinärer
• Uppfödare
• Lärlingar
• Ryttare
• Domare
• Banpersonal

Detta är några exempel på de som är inblandade och arbetar med trav dagligen. 

Sveriges Hästnäring

Hästnäringen är en väldigt stor och viktig del utav Sverige. Man har i en rapport räknat ut att ca 72 miljarder kronor omsätts utav landets ca 360 000 hästar. Vilket i sin tur skapar ca 38 000 lediga jobb och 6 miljarder kr i skatt. 

Lär dig mer om trav

Första organiserade travtävlingarna kördes i Frankrike och USA på 1800-talet. USA, Frankrike och Sverige är de ledande länderna när det kommer till trav. 

Frankrike har världens största travlopp som heter Prix d´Amérique där förstapriset är 4.4 miljoner kronor. Ett flertal svenska ekipage har vunnit Prix d´Amérique. T.ex. Ina Scott med Helen A Johansson, Maharajah med Örjan Kihlström, Readly Express med Björn Goop m.fl. Loppet körs på Vincennes över 2700m.

Sverige har Elitloppet som körs sista helgen i maj. 3 miljoner kronor till den som vinner och försök/final körs på Solvalla över 1609m. 

USA Hambletonian som är det mest prestigefyllda loppet för treåriga varmblod. Försök och final körs över 1609m på Meadowlands Racetrack. 500 000 dollar till det ekipage som vinner finalen. 

Sverige har även ett flertal till storlopp som t.ex. Olympiatravet, Sprintermästaren, Stochampionatet, Svenskt Travderby, Derbystoet, Åbys Stora Pris, Jubileumspokalen, Svenskt Trav-kriterium, Svenskt Trav-Oaks m.m.

Det gäller lite olika regler för dessa lopp t.ex. vissa lopp är gäller bara för fyraåringar och andra lopp gäller bara ston. 

Vad menas med sto, hingst och valack?

Sto är ett könsmoget djur av honkön. De kan även kallas märrar och är alltså utav det `kvinnliga´ könet. 

Hingst är ett könsmoget hankön. Vilket kan ses som det `manliga´ könet hos hästarna. 

En hingst som blir kastrerad kallas för Valack. 

Kallblod och Varmblod

Ifall du tittar eller spelar på trav kommer du stöta på Kallblod. Att hästarna kallas för Kallblod har ingenting med deras blod att göra. Beteckning för Kallblod är tyngre drag och vagnhästar som ofta användes förr i tiden till jordbruk eller annat tungt arbete. 

Det går t.ex. mycket långsammare för Kallblod att springa ett travlopp än för ett varmblod. De är även mycket mindre men tjusar ändå ofta travpubliken. De får tävla tills de är 15 år. 

Varmblod 

Skiljer sig enormt mycket fysiskt gentemot Kallblod. Varmblod är de som tävlar mest inom travsporten och de får tävla tills de är 12 år. När man kör travlopp är det uppdelat Kallblod mot Kallblod och Varmblod mot Varmblod. Men de har nu även testats i tävlingslopp Kallblod mot Varmblod. Kallbloden stod 460m före varmbloden ifrån start och loppet kördes på Umåker år 2019. Kallbloden hade det tungt och vinnande ur just det loppet gick Eder Bob som är ett varmblod. 

Trav runt om i Sverige

Det finns 33 aktiva travbanor runt om i Sverige där det körs travtävlingar dagligen. Kuskar åker över hela landet för att köra vissa travlopp vilket är en del utav charmen. I vissa fall kan man se kuskar köra t.ex. lunchtrav på Boden för att sedan ta resan till Stockholm och köra kvällstrav. Det blir många mil för de aktiva som behöver ta sig till olika banor runt om i landet. Här kommer några exempel på travbanor i Sverige. Axevalla, Solvalla, Bergsåker, Åby, Jägersro, Tingsryd, Visby, Boden, Rättvik, Gävle m.fl. 

Det är helt enkelt en livsstil för de aktiva som lägger ned otroligt hårt arbete. Alla som är aktiva har säkert olika mål och framtidsplaner men en sak de nog alla delar är kärleken till hästarna och sporten. 

Får alla hästar delta i alla lopp?

Nej såklart är så inte fallet. Vissa lopp är s.k. årgångslopp där t.ex. endast fyraåringar får anmäla sig och ställa upp i Svenskt Travderby. I Svenskt Travkriterium får bara treåringar ställa upp o.s.v. Det gör man ju helt enkelt för att hästarna blir bättre ju äldre de blir som i många andra sporter. Sen finns det även divisioner som hästarna är indelade i på V75 ifall man inte vill ställa upp i massa årgångslopp där oftast de bästa hästarna ställer upp i. 

Såhär är divisionerna uppdelade på V75. 

Gulddivisionen är den högsta divisionen där alla som tjänat över 1.7 miljoner kronor får vara med. 

Silverdivisionen är näst högsta divisionen där alla som tjänat högst 1.7 miljoner kronor får ställa upp. 

Bronsdivisionen för hästar som tjänat högst 900 000 kronor.

Klass 1 för hästar som tjänat högst 500 000 kronor.

Klass 2 för hästar som tjänat högst 250 000 kronor. 

Stodivisionen ett lopp för endast ston som tjänat högst 360 000 kronor

Men kör man lopp på vardagskvällarna då inte V75 gäller så finns det såklart andra propositioner att söka sig till. Det finns t.ex. kallblodslopp, lopp där ston har fördel, lopp där de hästar som tjänat mer pengar får starta 20/40m tillägg m.m.